Del 2: Den svenska grafiken – jämför vi verkligen samma typ av siffror?

Mats Adamczak
Jul 24
2 min read

I den första delen ställde jag en enkel fråga:

Hur vet vi egentligen att ett vindkraftverk bara släpper ut omkring 100–200 gram mikroplast per år?

Jag hittade ingen offentlig studie där någon faktiskt har mätt materialförlusten från verkliga rotorblad.

Det fick mig att titta närmare på den svenska infografik som ofta används när vindkraftens mikroplastutsläpp diskuteras.

Det visade sig vara minst lika intressant.

En grafik som ser väldigt övertygande ut

Grafiken används ofta för att visa hur små vindkraftens utsläpp är jämfört med andra källor.

Staplarna visar bland annat:

vägtrafik,
konstgräs,
textilier,
båtbottenfärg,
industri,
vindkraft.

Budskapet är tydligt:

Vindkraftens bidrag är nästan försumbart.

Om siffrorna stämmer är det naturligtvis ett viktigt resultat.

Men innan man jämför olika utsläppskällor behöver man ställa en grundläggande fråga:

Bygger verkligen alla staplar på samma typ av underlag?

De flesta staplarna bygger på svenska uppskattningar

För exempelvis:

däckslitage,
konstgräs,
textilier,
vägmarkeringar,

har IVL Svenska Miljöinstitutet och Naturvårdsverket tagit fram uppskattningar av hur mycket material som sannolikt släpps ut i Sverige varje år.

Även dessa uppskattningar innehåller osäkerheter.

Men de bygger åtminstone på svenska förhållanden och svenska materialflöden.

Vindkraftens stapel har en annan bakgrund

Vindkraftens cirka 0,65 ton per år bygger däremot inte på någon omfattande svensk mätkampanj.

Den verkar i stället ytterst bygga på norska uppskattningar som i sin tur baseras på reparationsdata och antaganden – inte på direkta mätningar av hur mycket material som faktiskt har försvunnit från svenska rotorblad.

Det betyder inte att siffran är fel.

Men det betyder att den bygger på ett annat underlag än många av de övriga staplarna i grafiken.

Borde vi inte ställa samma krav på alla?

När vi diskuterar andra källor till mikroplast frågar vi gärna:

Hur mycket gummi försvinner från däcken?
Hur mycket granulat lämnar konstgräsplanerna?
Hur många textilfibrer hamnar i avloppsvattnet?

Det är naturliga frågor.

För vindkraft verkar vi däremot ofta nöja oss med en uppskattning.

Jag tycker att samma princip borde gälla även här.

Om en siffra används för att jämföra olika utsläppskällor bör det också vara möjligt att visa hur den har tagits fram.

Det är därför jag tycker frågan är intressant

Jag efterfrågar inte fler modeller.

Jag efterfrågar mätningar.

Om ett rotorblad behöver repareras efter fem eller sex år borde det i princip vara möjligt att dokumentera:

hur stor yta som är skadad,
hur djupt materialet har eroderat,
hur mycket material som faktiskt har försvunnit.

Sådana mätningar skulle kunna bekräfta dagens uppskattningar – eller visa att de behöver justeras.

Det vore värdefull kunskap oavsett vilket resultatet blir.

Transparens gynnar alla

Om uppskattningen på omkring 100–200 gram per vindkraftverk och år visar sig stämma även när verkliga rotorblad mäts, vore det ett starkt argument för vindkraftsbranschen.

Om den visar något annat får vi bättre kunskap.

Vetenskap handlar inte om att försvara en viss siffra.

Den handlar om att pröva uppskattningar mot verkliga observationer.