Skattegränsen – en mellanrapport på väg mot lösningen

En personlig mellanrapport från skattegränsförstudien.

För snart tio år sedan blev jag ordförande för Företagarna på Åland. Huvudorsaken var att försöka lösa de problem som skattegränsen skapar för de åländska företagen.

Länge handlade det framför allt om småföretagens möjligheter att exportera. Större företag kan bygga upp egna rutiner och köpa tjänster för administrationen. För ett mindre företag kan samma hantering göra en affär olönsam innan varan ens har lämnat Åland.

Jag har ofta frågat mig varför vi inte har fått fler nya exportföretag i samma anda som Optinova och Inpex under 2000-talet. Skattegränsen är inte hela förklaringen, men vi behöver ta hindren för att börja smått och växa internationellt på allvar.

När e-handeln tog fart började problemen också påverka åländska konsumenter allt mer. Adresser godkänns inte. Webbutiker levererar inte hit. Momsen blir fel och paket fastnar.

Det som länge betraktades som ett företagarproblem har blivit ett vardagsproblem för hela Åland.

Därför publicerar jag detta på Åland Gallup

Arbetet har finansierats av Företagarna på Åland och genomförts av Åland Gallup. Nu har även Ålands landskapsregerings näringsavdelning bidragit till förstudien.

Därför publicerar jag denna mellanrapport här på Åland Gallup. Jag vill dela med mig av vad arbetet hittills har visat och hur vi går vidare från förarbete och dokumentation till fungerande lösningar för åländska företag och konsumenter.

Under det senaste året har jag diskuterat frågan mycket med framför allt näringsminister Jesper Josefsson, finansminister Mats Perämaa och Anders Ekström i arbetet kring skattegränsgruppen.

För mig har det varit viktigt att föra samman företagens konkreta erfarenheter med frågorna om regelverk, ansvar och digitalisering. Vi behöver förstå hela kedjan för att kunna förändra den.

Mycket av förarbetet är redan gjort

Vi börjar inte från noll. Mycket av förarbetet är redan gjort, och nu gäller det att dokumentera och sammanfatta resultaten, tydliggöra vad varje aktör behöver göra och skapa ett underlag för nästa steg: att implementera lösningarna så att handeln fungerar hela vägen.

Jag är säker på att lösningen finns. Det avgörande nu är att omsätta kunskapen i praktiken.

Ålands särställning är redan definierad. Vi ingår i EU tullområde men står utanför EU moms- och punktskatteområde. EU's regelverk beskriver uttryckligen handeln med unionsvaror mellan områden med dessa olika förutsättningar.

En viktig del av problemen handlar därför om hur reglerna tillämpas i adressdatabaser, webbutiker, momshantering, logistik och deklarationer. Alla dessa led behöver känna igen Åland och förstå vad vår särställning betyder för den aktuella försändelsen.

Det räcker inte att rätt information finns hos en aktör. Den måste följa med och behålla sin betydelse när nästa aktör tar över.

Skit in, skit ut

All systemhantering kan beskrivas i tre steg: input, funktionalitet och output.

Vilka uppgifter kommer in? Hur behandlas de? Vad blir resultatet?

Eller enklare uttryckt: skit in, skit ut.

Om adressunderlaget är ofullständigt eller systemet tolkar destinationen fel kommer resultatet också att bli fel. Vi kan lägga mycket tid på att rädda enskilda försändelser, men samma problem återkommer om vi inte rättar grunduppgifterna och hur de behandlas.

Min bild är att vi alltför länge har försökt rätta outputen: det stoppade paketet, den felaktiga momsen eller den nekade beställningen.

Nu behöver vi ordna de två första stegen också. Annars fortsätter företagare och konsumenter att betala för samma systemfel, om och om igen.

Fyra sammanblandningar bakom många symtom

Vi ser ett tiotal större symtom, bland annat nekade leveranser, långa leveranstider, dubbel moms, kostsam administration, exporthinder, reklamationsproblem och brister i handelsstatistiken.

Bakom flera av dem återkommer fyra sammanblandningar.

Den första gäller postadressen och ansvarsfördelningen mellan Åland och Finland. Åland har egna postuppgifter och en egen postoperatör. Posti anger att Åland inte ingår i deras basadressfil. Samtidigt finns de åländska postnumren hos Åland Post. Frågan är därför hur vi säkerställer att uppgifterna når de databaser som webbutiker och transportörer använder.

Adressen måste kännas igen, och informationen om Åland måste bevaras när systemen bearbetar exempelvis AX-22100 och FI-22100.

Den andra gäller geografisk identifiering. ISO 3166-1 och ISO 3166-2 beskriver olika nivåer: Åland som territorium och Åland som administrativ del av Finland. Systemen behöver förstå hur dessa identifieringar hänger ihop och koppla destinationen till rätt handels- och skattehantering.

Den tredje gäller deklarationsreferensen, MRN. Export- eller avsändnings-MRN och import- eller införsel-MRN är olika referenser. Beskedet ”det finns inget export-MRN” betyder inte att ett import-MRN saknas. Tullens egna anvisningar anger att importdeklarationer får MRN och beskriver CO som deklarationstyp för Sverige–Åland.

Vi behöver veta vilken referens som efterfrågas, vem som skapar den och när den finns tillgänglig.

Den fjärde gäller slutdestinationen. Åland tillhör Finland, men en vara till Åland får inte hanteras som om slutdestinationen vore övriga Finland. Samma statstillhörighet innebär inte samma momshantering.

Dessa fyra sammanblandningar kan få konsekvenser i flera led: adresskontrollen, webbutiken, betalnings- och momshanteringen samt logistiken och deklarationerna.

Ett enda fel kan räcka för att stoppa försändelsen.

När paketet hamnar i ”posthimlen”

Ett problemfall jag lyfter i förstudien är en vara som beställs från Sverige till Åland men vars införsel felaktigt hanteras som avslutad i Finland.

Transporten via Finland behöver inte i sig vara problemet. Felet uppstår när systemen behandlar övriga Finland som slutdestination och tappar informationen om att varan ska vidare över skattegränsen till Åland.

I det beskrivna fallet avslutas deklarationsärendet i Finland. Om nästa aktör samtidigt saknar en fungerande åländsk adress kan paketet skickas tillbaka till leverantören eller den senaste posthubben.

Kopplingen mellan beställningen, deklarationen och slutdestinationen riskerar då att brytas. Paketet kan fortfarande ha ett spårningsnummer, men ingen verkar längre ha hela bilden. Det är vad jag kallar att det hamnar i posthimlen.

Samma fel kan också få andra konsekvenser.

Om moms har debiterats i ett tidigare led och importmoms sedan tas ut vid införseln till Åland, utan att den tidigare debiteringen rättas, kan kunden hamna med dubbel moms.

Även om paketet till slut når mottagaren kan problemen fortsätta. Om Åland felaktigt behandlas som ett område utanför EU även i säljarens kundservice kan kunden möta hinder när en vara ska reklameras eller skickas tillbaka. Det lagstadgade konsumentskyddet försvinner inte för att systemen gör fel, men det kan bli svårare att få rättigheterna respekterade i praktiken. EU tvååriga minimiskydd gäller förhållandet till säljaren och ska skiljas från en frivillig garanti.

Samtidigt uppstår ett statistikproblem. Om uppgifterna bara beskriver en leverans till Finland och inte identifierar den fortsatta handeln till Åland, riskerar flödet att inte synas korrekt i underlaget för åländsk handelsstatistik.

Det här handlar alltså om mer än ett försenat paket. Samma sammanblandning kan påverka kundens kostnad, möjligheten att reklamera och vår kunskap om Ålands handel.

Nu gäller det att implementera

Jag är övertygad om att de olika aktörerna kommer att vilja medverka när vi kan visa vad som behöver ändras och hur det förenklar deras arbete.

Färre fel betyder färre manuella utredningar, färre returer och mindre tid som går åt till att hantera undantag. Det finns ett gemensamt intresse av att få detta att fungera.

Digitaliseringen gör arbetet allt mer angeläget. Inom ViDA införs nya krav på digital rapportering för gränsöverskridande B2B-transaktioner som omfattas av reglerna från 1 juli 2030. Det är en viktig milstolpe i EU digitala momshantering.

För mig är det en tydlig hållpunkt. När handeln blir allt mer automatiserad måste Ålands särställning kunna hanteras korrekt i systemen. Vi behöver klargöra hur den ska fungera i de nya flödena och genomföra anpassningarna i tid.

Nästa steg är att samla förarbetet i en dokumenterad felkarta, beskriva fungerande handelsflöden och precisera vad varje aktör behöver implementera. Vi ska också använda erfarenheter från andra särskilda skatteområden och pröva lösningarna med verkliga försändelser.

Jag ser en realistisk möjlighet att få ordning på detta till hanterbara kostnader. Dokumentationen ska göra det möjligt att avgränsa arbetet, fördela ansvaret och bedöma vad varje åtgärd kräver.

Efter nästan tio år är min ambition densamma: ett åländskt företag ska kunna sälja och en ålänning ska kunna beställa utan att själva behöva förklara Ålands särställning för varje nytt system.

Nu har vi kommit långt i att förstå vad som behöver göras. Nästa steg är att få det gjort.

Mats Adamczak Ordförande, Företagarna på Åland/ Åland Gallup