Vi vet ganska mycket om övernattningar, men förvånansvärt lite om människorna bakom dem Hur många turister besöker Åland under ett år? Det borde vara en av de enklaste frågorna att besvara för en destination där besöksnäringen är en viktig del av ekonomin. Men det är det inte. Vi vet hur många passagerare som reser med färjorna. Vi vet hur många övernattningar hotell, större stugbyar, gästhem och campingplatser rapporterar. Vi har dessutom statistik från Airbnb, Booking, Expe

De senaste dagarnas rapportering om mässling och vaccinationstäckning på Åland är ett bra exempel på hur en statistisk uppgift kan börja leva sitt eget liv – och till slut presenteras som något betydligt säkrare än vad källmaterialet faktiskt medger. När jag först såg uppgifterna om att Åland skulle ha den högsta andelen ovaccinerade barn i Finland reagerade jag framför allt på slutsatsen om spridningsrisken. Även om siffrorna skulle vara korrekta är Åland ett litet samhälle.

Juli är Ålands stora turistmånad. Hotellen är fullare, evenemangskalendern är tät, fritidshusen används och människor rör sig över hela Åland. Man skulle därför kunna tro att juli är den enklaste månaden att analysera. Egentligen är det nästan tvärtom. Ju fler människor som befinner sig på Åland och ju fler saker som händer samtidigt, desto svårare blir det att förstå varför en hotellgäst faktiskt kom hit. Vi vet fortfarande förvånansvärt lite om våra besökare. Hotellstatisti

När vi kommer till juni händer något som sticker ut tydligt i Hotell Index 100. Totalt sett har Ålands hotell ungefär lika många gäster som före covid. Men vilka gästerna är har förändrats kraftigt. Särskilt en grupp sticker ut: Övriga hotellgäster ligger på index 181. Det betyder 81 procent fler än i juni 2019. Men precis som i analyserna av mars, april och maj finns ett grundproblem: Vi vet fortfarande väldigt lite om varför våra hotellgäster kommer till Åland. En person fr

Ju mer man tittar på den åländska hotellstatistiken, desto tydligare blir ett grundproblem: Vi vet hur många hotellgäster som kommer – men väldigt lite om varför de kommer. En person från Finland kan vara semesterresenär, arbetsresenär, golfare, sportfiskare eller deltagare i ett evenemang. En svensk hotellgäst kan ha kommit för en vanlig weekend, för att cykla, för ett företagsmöte eller för ett större arrangemang. Och alla gäster från resten av världen samlas i den enda kat

Vi vet förvånansvärt lite om vilka människor som faktiskt besöker Åland. Vi kan se hur många hotellgäster som registreras från Finland, Sverige och kategorin ”Övriga”. Men där tar kunskapen snabbt slut. Vi vet inte om hotellgästen är turist eller på arbetsresa. Vi vet inte varför personen reste till Åland. Vi vet inte om den finska gästen kom hit för att orientera i Geta, spela fotboll, fiska, delta i ett möte eller efter att ha sett en marknadsföringskampanj. Och kategorin Ö

Vi vet förvånansvärt lite om vilka människor som faktiskt besöker Åland. Vi kan se hur många hotellgäster som kommer från Finland, Sverige och ”övriga länder”. Men där tar kunskapen snabbt slut. Vi vet inte från den här statistiken om personen är turist eller på arbetsresa. Vi vet inte varför personen valde Åland. Vi vet inte om en finsk hotellgäst kom hit för en fotbollscup, ett affärsmöte, en konferens, discgolf, fiske eller efter att ha sett en marknadsföringskampanj. Och

Från gram per år till hela bladets materialflöde I de tidigare delarna av den här serien har jag försökt förstå hur mycket material som egentligen försvinner från vindkraftverkens rotorblad. Jag började med de ofta återkommande uppskattningarna om några hundra gram mikroplast per vindkraftverk och år. Den norska branschorganisationen NORWEA har exempelvis använt en uppskattning på omkring 150 gram per vindkraftverk och år. Det är en väldigt liten mängd. Men sedan började jag

I de tidigare delarna har jag försökt förstå hur uppskattningarna av mikroplast från vindkraftsblad egentligen har tagits fram. Vi har sett siffror på allt från omkring 150 gram till något kilogram per vindkraftverk och år. Problemet är att mycket av detta bygger på modeller och antaganden. Det finns fortfarande förvånansvärt få mätningar där man faktiskt har följt verkliga rotorblad under flera år och mätt hur mycket material som försvunnit. När jag fortsatte gräva började j

Ett vanligt missförstånd om radioaktivitet När man säger att cesium-137 har en halveringstid på ungefär 30 år uppfattas det ibland som att ämnet försvinner efter trettio år. Så fungerar det inte. En halveringstid innebär att hälften av de radioaktiva atomerna har sönderfallit. Den andra hälften finns fortfarande kvar och fortsätter att avge strålning. Det betyder att mängden minskar stegvis: Efter 30 år återstår cirka 50 %. Efter 60 år återstår cirka 25 %. Efter 90 år återstå

När man studerar kartorna över nedfallet efter Tjernobyl är det lätt att dra en alltför enkel slutsats: Ett område som inte är mörkrött på kartan måste nästan helt ha klarat sig. Så enkelt fungerar det inte. Kartorna över cesium-137 på land visar framför allt var de radioaktiva luftmassorna sammanföll med nederbörd. De visar inte hela transporten genom luften, allt som föll direkt på havet eller var cesiumet senare hamnade när det lämnade vattenmassan och bands i bottensedime

När man nästan fyrtio år senare talar om Tjernobyl är det lätt att uppfatta olyckan som något avslutat: en reaktor exploderade, ett radioaktivt moln passerade Europa och radioaktiviteten minskade sedan med tiden. Men förloppet var betydligt mer komplicerat. Utsläppen fortsatte under ungefär tio dygn. Vindarna ändrade riktning flera gånger. Förorenade luftmassor nådde Skandinavien vid mer än ett tillfälle. Åland undgick de värsta regnrelaterade nedfallen på land, men radioakti

Det här arbetet började med en fråga från min mamma. Hon var då 90 år gammal och hade tagit del av en undersökning som leddes av forskaren Sina Shahabi Ghahfarokhi vid Linnéuniversitetet. Forskarna hade tagit sedimentprover från 13 platser i Östersjön, från Bottenviken i norr till området söder om Skåne. https://forskning.se/2022/10/17/viktigt-att-metaller-fran-ostersjons-botten-inte-lacker-ut/ I sedimentkärnorna kunde de se spåren efter olika historiska utsläpp. Ett av de t

I de tre tidigare delarna av den här bloggserien har jag ställt tre frågor. Först frågade jag hur uppskattningen om omkring 100–200 gram materialförlust per vindkraftverk och år egentligen har tagits fram. Sedan granskade jag den svenska infografiken och konstaterade att vindkraftens stapel bygger på ett annat underlag än flera av de övriga staplarna. I den tredje delen tittade jag på proportionerna mellan ett modernt rotorblad som väger 40–60 ton och en uppskattad materialfö

I de två första delarna har jag ställt två frågor. Först frågade jag hur uppskattningen om cirka 100–200 gram mikroplast per vindkraftverk och år egentligen har tagits fram. Sedan tittade jag närmare på den svenska infografiken och konstaterade att vindkraftens stapel bygger på ett annat underlag än flera av de övriga staplarna. Men under arbetet fastnade jag vid en helt annan fråga. Hur mycket är egentligen 100 gram när ett modernt rotorblad väger tiotusentals kilogram? Roto

I den första delen ställde jag en enkel fråga: Hur vet vi egentligen att ett vindkraftverk bara släpper ut omkring 100–200 gram mikroplast per år? Jag hittade ingen offentlig studie där någon faktiskt har mätt materialförlusten från verkliga rotorblad. Det fick mig att titta närmare på den svenska infografik som ofta används när vindkraftens mikroplastutsläpp diskuteras. Det visade sig vara minst lika intressant. En grafik som ser väldigt övertygande ut Grafiken används ofta

Kan ett rotorblad som väger tiotals ton verkligen bara förlora omkring 150 gram material på fem år? Det var den frågan som fick mig att börja granska hur uppskattningarna av vindkraftens mikroplast egentligen har tagits fram. Jag har de senaste tiden ägnat mig åt åt att läsa vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och myndighetsrapporter om ett ämne som blivit allt mer aktuellt, mikroplast från vindkraftverk. Det började med en infografik. Den delas ofta på sociala medie

Vem är egentligen den största fotbollsspelaren genom tiderna? Det är en fråga som aldrig kommer att få ett entydigt svar. En del tittar på VM-guld. Andra på Ballon d'Or. Ytterligare andra på mål, assist eller Champions League-titlar. Men det finns en kategori spelare som nästan alltid hamnar utanför den rena statistiken. Fotbollens artister. Spelarna som fick människor att köpa biljett bara för att få se dem spela. Fotboll är både sport och underhållning När vi minns de störs

När man jämför Erling Haaland med Sveriges främsta anfallare blir skillnaden nästan svår att ta in. Efter 54 landskamper hade Haaland gjort 62 mål. Det är lika många mål som Zlatan Ibrahimović gjorde under hela sin landslagskarriär på 122 matcher. Men den kanske mest intressanta frågan är inte hur Haaland står sig mot Sverige. Den är: Hur står han sig mot världens bästa målskyttar genom tiderna? Svaret är enkelt. Han sticker ut även där. Landslaget Efter 54 landskamper: Spela

Få fotbollsspelare har skapat ett lika starkt personligt varumärke som Zlatan Ibrahimović. Hans självsäkerhet, spektakulära mål och tekniska briljans har gjort honom till en ikon långt utanför fotbollen. Cykelsparken mot England, klacken mot Italien och otaliga akrobatiska avslut har etsat sig fast i fotbollshistorien. Men när diskussionen återigen blossar upp om vem som är den främsta nordiska anfallaren genom tiderna – Zlatan Ibrahimović eller Erling Haaland – är det värt a