Vem är egentligen den största fotbollsspelaren genom tiderna? Det är en fråga som aldrig kommer att få ett entydigt svar. En del tittar på VM-guld. Andra på Ballon d'Or. Ytterligare andra på mål, assist eller Champions League-titlar. Men det finns en kategori spelare som nästan alltid hamnar utanför den rena statistiken. Fotbollens artister. Spelarna som fick människor att köpa biljett bara för att få se dem spela. Fotboll är både sport och underhållning När vi minns de störs

När man jämför Erling Haaland med Sveriges främsta anfallare blir skillnaden nästan svår att ta in. Efter 54 landskamper hade Haaland gjort 62 mål. Det är lika många mål som Zlatan Ibrahimović gjorde under hela sin landslagskarriär på 122 matcher. Men den kanske mest intressanta frågan är inte hur Haaland står sig mot Sverige. Den är: Hur står han sig mot världens bästa målskyttar genom tiderna? Svaret är enkelt. Han sticker ut även där. Landslaget Efter 54 landskamper: Spela

Få fotbollsspelare har skapat ett lika starkt personligt varumärke som Zlatan Ibrahimović. Hans självsäkerhet, spektakulära mål och tekniska briljans har gjort honom till en ikon långt utanför fotbollen. Cykelsparken mot England, klacken mot Italien och otaliga akrobatiska avslut har etsat sig fast i fotbollshistorien. Men när diskussionen återigen blossar upp om vem som är den främsta nordiska anfallaren genom tiderna – Zlatan Ibrahimović eller Erling Haaland – är det värt a

När vi började diskutera AI upptäckte vi snabbt att våra lagar bygger på en enkel utgångspunkt: Det finns en människa.Det finns ett land.Det finns en plats där något skapas. Men vad händer när vi lämnar jorden? Var börjar egentligen rymden? Det låter som en enkel fråga. Men det finns faktiskt inget internationellt bindande svar. Den vanligaste gränsen är den så kallade Kármánlinjen, ungefär 100 kilometer över havet. Problemet är att den aldrig har antagits som en internatione

WiPo, vem äger upphovsrätten

Den offentliga debatten bygger på att människor förstår de siffror som presenteras. Men ibland används statistiska begrepp på ett sätt som gör att de flesta läsare drar en helt annan slutsats än vad siffrorna faktiskt betyder. Ett aktuellt exempel är rubriken: "Havsbaserad vindkraft kan ge upp till 4 000 årsverken." För de flesta människor betyder det spontant: "Vindkraften kommer att skapa omkring 4 000 nya jobb." Men det är inte vad ÅSUB:s rapport säger. Vad är egentligen e

Och i en tid där beteenden förändras snabbt blir det kanske inte den som marknadsför mest som vinner. Det blir den som förstår sina besökare bäst.

Tänk dig följande. Du köper en bil från Tyskland. Den lastas på en trailer och börjar sin resa mot Åland. Allt ser normalt ut. Den är registrerad, spårbar och dokumenterad. Men någonstans på vägen händer något märkligt. Registreringsskylten tas bort. När bilen sedan anländer till hamnen finns den där fysiskt – men i systemen finns den inte längre.Ingen vet exakt vilken bil det är.Ingen vet varifrån den kommer.Ingen vet hur den ska hanteras. För att identifiera bilen måste man

Det finns en återkommande fråga i den åländska e-handelsdebatten: Varför måste företagare manuellt hantera sina paket? Svaret är både enklare och mer fundamentalt än många tror. Det handlar om en enda sak: avsaknaden av MRN – varans identitet i systemet Vad är egentligen ett MRN? Ett MRN (Movement Reference Number) är den kod som skapas när en vara deklareras vid export eller import enligt EU:s tullkodex (Union Customs Code). Det är inte bara en tullkod. Det är: varans jur

Idag presenteras ett antal dokument som tillsammans pekar på något mycket större än en teknisk justering av skattegränsen. De beskriver ett systemfel. Och ännu viktigare – de visar att det finns en lösning. Ett samhälle mitt emellan två system Åland är i dag: en del av EU:s tullunion men utanför EU:s momsunion Det innebär att Åland juridiskt behandlas som ett tredje land i momsfrågor Det här var en logisk konstruktion 1995.Den fungerade i en analog värld. Men den fungerar in

Det låter som en teknikalitet: tullkodex, momsområden och skattegränser. Men i praktiken avgör de här detaljerna om din beställning från en webbutik går igenom – eller kraschar i kassan. Jämför Åland och Kanarieöarna . Båda är: med i EU:s tullområde utanför EU:s moms- och punktskatteområde Och båda omfattas av Union Customs Code . Ändå fungerar den ena – och den andra inte. Samma juridik – olika implementation För båda gäller: EU → regionen = export (0% moms)Vid ankomst = i

Det händer oftare än man tror. Du loggar in på Facebook hemma i Mariehamn – och får ett säkerhetsmeddelande: “Någon har loggat in på ditt konto från Tammerfors.” Men det var ju du själv. Det här är inte ett enskilt bug-fall. Det är ett symptom på något större: Åland är inte konsekvent definierat i de digitala systemen. Tre olika verkligheter – som inte pratar med varandra För att förstå problemet måste man se att “var du är” inte är en sak – utan minst tre: Juridisk verklighe

När ålänningar inte kan se SVT Play, när finländare utomlands inte når Yle Arenan, eller när dansktalande i Tyskland blockeras från dansk TV – då pratar vi ofta om “geoblockering”. Men det verkliga problemet är djupare. Det handlar om hur världen definierar territorier digitalt . Vad är WIPO ST.3? För att förstå måste vi börja i grunden. ISO 3166-1 (ICAN) → definierar geografiska koder (FI, SE, AX) WIPO ST.3 → definierar upphovsrättsområden (var innehåll får visas) WIPO ST

Det började faktiskt ganska enkelt. När Finlands EU-inträde 1995 trädde i kraft hade Åland en lösning som – i praktiken – fungerade. 1995–1997: Den “enkla” tiden Under de första åren efter EU-inträdet fungerade handeln mellan Åland och Finland i stort sett som inhemsk handel. Varor rörde sig utan större hinder Ingen egentlig export/import-logik Inga tullprocesser i praktiken Systemet var inte perfekt ur ett EU-rättsligt perspektiv – men det fungerade. Juristernas anmälan – en

Företagarna på Ålands första utredning av det åländska Näringslivet 2023

Den verkliga orsaken – i en mening Åland saknar statistik eftersom exporten från Finland till Åland inte registreras som export – och därmed aldrig skapar den data (MRN) som både statistik och handelssystem bygger på.

– skillnaden mellan ISO 3166-1 och ISO 3166-2 (och varför det spelar roll) Det finns ett tekniskt problem som ligger bakom en stor del av Ålands e-handelsutmaningar. Det handlar inte om politik.Det handlar inte ens om lagstiftning. Det handlar om två standarder. ISO 3166-1 och ISO 3166-2. Två sätt att beskriva världen ISO 3166 är en global standard för att beskriva geografiska områden. Men den är uppdelad i två delar – och det är här problemet börjar. ISO 3166-1 – länder Denn

Geta-smycket är inte bara ett smycke för mig. Det är en berättelse som började långt innan jag själv började arbeta med det. För över 25 år sedan var det min mamma som tillsammans med Berit Sundberg tog fram den första versionen. Det var ett lokalt projekt, djupt förankrat i platsen och historien. En viktig del av finansieringen kom från ett teaterstycke som min gode vän Kjell Andersen satte upp på Gunnarsklint, där intäkterna gick till att ta fram smycket. Jag var själv med

Åland står idag mitt i en perfekt storm av juridik, teknik och global handel. Det som tidigare fungerade genom undantag och manuella lösningar håller snabbt på att försvinna. Nya digitala system, automatiserad moms och EU reformer förändrar spelplanen i grunden. Frågan är inte längre om systemet förändras – utan vilket scenario Åland väljer att anpassa sig till. 1. Grundproblemet – Åland är “mitt emellan” Åland är en del av EU tullunion, men står utanför momsunionen. Det bety

Den ena proaktivt och utanför EU, den andra Reaktiv och i EU men utanför Momsunionen