När bristande källgranskning blir en del av problemet

De senaste dagarnas rapportering om mässling och vaccinationstäckning på Åland är ett bra exempel på hur en statistisk uppgift kan börja leva sitt eget liv – och till slut presenteras som något betydligt säkrare än vad källmaterialet faktiskt medger.

När jag först såg uppgifterna om att Åland skulle ha den högsta andelen ovaccinerade barn i Finland reagerade jag framför allt på slutsatsen om spridningsrisken.

Även om siffrorna skulle vara korrekta är Åland ett litet samhälle. Det handlar om ett begränsat antal barn i varje årskull. I flera större finländska regioner finns betydligt fler barn som saknar MPR-vaccination i absoluta tal.

Dessutom avgörs risken för mässlingsspridning inte bara av en procentsats. Det spelar stor roll om de mottagliga barnen går i samma skola, träffas dagligen och bildar ett tätt socialt kluster – eller om de är utspridda över olika kommuner och nätverk.

Redan där tyckte jag därför att bilden av Åland som någon slags självklar nationell smittohärd behövde granskas närmare.

Sedan uppstod en betydligt större fråga

När jag började gå bakåt i källorna blev problemet ett annat:

Stämmer själva siffrorna?

ÅHS har offentligt uppgett att all vaccinationsdata inte har förts över korrekt från journalsystemet Cosmic till de nationella registren.

ÅHS barnläkare Anna-Maria Sjölund sade redan den 31 mars 2026 att det därför inte går att säkert säga att Åland verkligen har Finlands högsta andel helt ovaccinerade barn.

Det är en ganska avgörande reservation.

Ändå har uppgiften om att Åland ”toppar statistiken” fortsatt att återkomma i medierna och därefter fått allt starkare formuleringar.

Först är det en registeruppgift.

Sedan blir den en rubrik om att Åland är sämst.

Till slut används den som utgångspunkt för resonemang om varför Åland skulle utgöra en särskilt stor risk för mässlingsspridning.

Men om grunduppgiften kan vara ofullständig faller en stor del av den argumentationskedjan.

Tidslinjen gör frågan ännu mer relevant

Det gamla journalsystemet användes fortfarande när många av de vaccinationer som nu mäts gavs.

Cosmic togs i operativ drift på ÅHS först i september 2025.

THL vaccinationsrapport våren 2026 är därmed den första årsrapporten vars data tidsmässigt överlappar systembytet.

Den 26 mars publiceras siffrorna där Åland sticker ut kraftigt.

Fem dagar senare, den 31 mars, säger ÅHS offentligt att all vaccinationsdata inte har överförts från Cosmic till de nationella registren.

Det bevisar naturligtvis inte att Ålands verkliga vaccinationstäckning är hög.

Men det är en mycket stark anledning att kontrollera uppgifterna innan man gör långtgående slutsatser av dem.

MPR1, MPR2 och ”helt ovaccinerad” är dessutom tre olika saker

Även här har debatten blivit onödigt förenklad.

Att ett barn saknar MPR dos 2 betyder inte att barnet är ovaccinerat mot mässling.

Barnet kan ha fått MPR1 flera år tidigare och därmed redan ha ett betydande skydd.

Den andra dosen ges dessutom först omkring sex års ålder. Att den saknas kan bero på flera saker: vaccinationen har skjutits upp, barnet har flyttat, kallelsen har missats, registreringen har brustit – eller att föräldrarna helt enkelt inte uppfattat dos två som lika viktig.

Det är alltså inte rimligt att automatiskt översätta låg MPR2-täckning till ”antivax”.

Samtidigt är gruppen helt ovaccinerade en helt annan kategori.

När dessa mått blandas ihop skapas lätt en bild som statistiken egentligen inte stödjer.

Och vad händer med hemundervisningen?

I rapporteringen har också frågan väckts om Ålands relativt stora grupp hemundervisade barn skulle kunna förklara den låga vaccinationstäckningen.

Men även där saknas den avgörande länken.

Jag har inte hittat någon finländsk undersökning som visar att just de hemundervisade barnen på Åland också är de barn som saknar MPR.

Det är alltså en hypotes, inte ett konstaterat samband.

Och om sambandet faktiskt skulle finnas uppstår dessutom en intressant paradox.

Hemundervisade barn går per definition inte dagligen i samma skola tillsammans med hundratals andra barn.

Den kanske viktigaste miljön för ett stort barnkluster finns då inte.

Det utesluter förstås inte sociala kontaktnätverk, men återigen behöver man veta hur verkligheten ser ut innan man drar slutsatsen att ett visst antal ovaccinerade automatiskt innebär den största spridningsrisken.

Det här handlar inte om att förminska vaccinationernas betydelse

MPR-vaccination är mycket effektiv och mässling är en sjukdom som ska tas på allvar.

ÅHS säger dessutom att man ser en ökad vaccintvekan bland vissa föräldrar. Det ska också tas på allvar.

Men just därför måste informationen vara korrekt.

Man stärker inte förtroendet för vaccinationer genom att överdriva, blanda ihop olika statistiska mått eller bortse från kända problem i datainsamlingen.

Tvärtom riskerar det att få motsatt effekt.

Om allmänheten senare upptäcker att en dramatisk rubrik byggde på osäkra registeruppgifter, blir det mycket svårare att få människor att lita på nästa varning – även när den är helt korrekt.

Det är här mediernas källgranskning blir avgörande

När en siffra sticker ut dramatiskt borde den första journalistiska frågan vara:

Varför?

Och den andra:

Är vi säkra på att siffran är korrekt?

I det här fallet fanns det redan offentliga uppgifter från ÅHS om brister i dataöverföringen.

Det borde ha varit en central del av all fortsatt rapportering.

I stället har den mest dramatiska siffran fått störst genomslag.

Det här är ett klassiskt exempel på varför källkritik inte bara handlar om att kontrollera om källan är ”THL” eller någon annan trovärdig myndighet.

Man måste också förstå hur datan har skapats, vilka begränsningar som finns och om den verkligen stödjer den slutsats man vill dra.

Först ifrågasatte jag alltså slutsatsen att Åland skulle vara den största spridningsrisken trots det lilla antalet människor det faktiskt handlar om.

Efter att ha gått igenom materialet är min större fråga i dag en annan:

Hur säkra är vi över huvud taget på att den exceptionellt låga Ålandssiffra som hela berättelsen bygger på är korrekt?

Just nu finns det väldigt mycket som talar för att den frågan borde ha ställts betydligt tidigare. Dessutom gäller det här specifikt MPR eller kan man se samma tendens på andra barnvacciner.