Facebook – från vardagsrum till ekokammare

Facebook nådde sin absoluta topp runt 2014. Det var den period då väggarna fortfarande levde — människor skrev om vardagen, gratulerade varandra och delade reflektioner i ett klimat som var personligt, varmt och lokalt. För Åland, där Facebook länge fungerat som den viktigaste digitala mötesplatsen, blev detta ett fundament för samhällssamtalet.

Men runt 2016 började något förändras.

Facebook – från vardagsrum till ekokammare

Ett skifte i tonen

Folk slutade skriva på sina egna väggar. Flödet fylldes istället av delade länkar, politiska reaktioner och debattinlägg. Facebooks algoritmer styrde alltmer mot reaktioner – inte relationer. Och där reaktioner premieras, belönas också starka känslor.

Den yngre generationen flyttade till Instagram, Snapchat och TikTok. Kvar blev främst åldersgruppen 35–65 – en grupp som fortfarande använder Facebook flitigt, men i betydligt mer opinionstunga former.

Resultatet är tydligt:Det digitala vardagsrummet har blivit en digital missnöjeskorridor.

Från samtal till resonans

När de vardagliga rösterna tystnar märks ekoeffekten direkt. Samma personer syns, hörs och förstärker varandra. De som är mest missnöjda blir också de mest synliga.

Det betyder inte att fler har blivit arga.Det betyder att de som är arga hörs mer.

Och när politiker, tjänstemän och journalister dagligen möter detta förstärkta ljudlandskap, är det mänskligt att påverkas. Beslut börjar anpassas efter tonläge snarare än befolkning.

Därför behövs en ny väg

Åland behöver digitala arenor som ersätter Facebooks roll – men utan att bli dess motsats. Och framför allt behöver våra institutioner bygga egna datadrivna sätt att förstå opinionen.

Det som på 2010-talet var en rimlig temperaturmätare är numera bara en högtalare.Den förstärker ljudet men säger ingenting om temperaturen.

Det är bara genom återkommande mätningar — inte känslor — som vi kan skilja mellan digitalt eko och faktisk samhällsförändring. När känslorna styr – därför måste Åland bli datadrivet

Det pågår ett tyst skifte på Åland. Det handlar inte om partipolitik, utan om vilka mekanismer som styr våra beslut. Steg för steg har tyngdpunkten förskjutits från ”Vad vet vi?” till ”Hur känns det?”Från fakta till flöde.Från struktur till reaktion.

En förändrad offentlig arena

Den offentliga diskussionen går snabbare än någonsin. Tålamodet är kortare, kraven på snabba svar större. Det som förr tog veckor i insändare tar idag en timme i en Facebooktråd.

Men det största problemet är inte att människor uttrycker starka känslor — det är att deras kommentarer idag uppfattas som samhällsopinion.

Det är den inte.

En Facebooktråd är en fokusgrupp bestående av de mest aktiva – inte ett tvärsnitt av befolkningen. Fakta som ankare i ett känslolandskap

I ett klimat där politiker möter reaktioner i realtid behöver besluten förankras i data. Åland borde mäta:

• Hur trafikflödena rör sig – inte hur någon ”upplever” att det känns på färjan en fredag i juli när "alla" skall ut till sommarstugorna eller en tisdag i november på väg från Kyrkogårdsö.

• Hur turismen utvecklas i realtid – inte bara övernattningar per månader eller intervjuer vart femte år där man frågar golfare på kastelholmsbanan varför de kommer till Åland. .

• Vad invånarna tycker – inte vad fem personer skriver i en tråd.

Åland Gallup visar att när människor får svara anonymt och strukturerat blir svaren betydligt mer balanserade än på sociala medier. Det visar också att:

Samhällets puls går att mäta – men inte genom likes, utan genom metod.

Det är positivt att ÅSUB nu kompletterar sina statistikserier från 90-talet med en modern webbpanel. Det gör uppföljningen både snabbare och mer kostnadseffektiv, som gör att de kan komplettera sina statistiska serier från 1990-talet och komplettera bilden av Åland.

Datadriven styrning är demokratisk

Att basera beslut på data betyder inte att man tar bort det mänskliga – tvärtom. Det gör att alla röster väger lika mycket, inte bara de som har mest tid eller starkast tangentbord.

När fakta får vara grunden och känslorna får vara drivkraften – inte tvärtom – kan Åland bli det första samhället i Norden som styr med hjärta, men bygger med fakta.

Strategi-Taktik-Operativ

Om man inte har data/fakta så blir besluten baserade på tyckanden och då blir det extremt svårt att få en vettig långsiktig utveckling av ett samhälle. Dessutom är vårt politiska system uppbyggt på att de populäraste politikerna blir invalda och gör det egentligen mer eller mindre omöjligt att ta obekväma beslut. Steg 1 är att vi måste få in data/fakta i viktiga områden så att vi kan ta strategiska långsiktiga beslut och höja vår attraktionskraft, både för besökare, men även för våra ungdomar. På Åland finns mängder av nyckeltal, men de ligger utspridda hos olika aktörer, i olika format och med olika tidshorisonter. Det betyder att vi har data, men ingen samlad bild. Ingen central plats där man kan se helheten, följa trender eller jämföra verksamheter. Resultatet blir att beslut ofta bygger på delar av verkligheten, inte på helheten.