Åland Gallups Historia

I början av 2018 tog den före detta politikern Jörgen Strand kontakt med mig, och vi åt lunch på Indigo. Han frågade om jag kunde undersöka hur man kunde skapa tillförlitliga valundersökningar och opinionsmätningar anpassade till de små förhållanden som råder på Åland.

Han hade redan talat med ÅSUB, som uppgav att en gallup skulle kosta cirka 5 000 euro per gång, och att det skulle ta omkring tre månader att samla in tillräckligt många svar för att få ett statistiskt säkert resultat.

Jag hade redan före det mötet följt med intresse hur fel det gick i USA-valet 2016 och i Brexitomröstningen. De etablerade instituten insåg då att deras metoder behövde förändras – både i hur man samlar in data och hur man gör prognoser.

Utmaningen: tillförlitlighet och anonymitet

Den största utmaningen var att hitta ett sätt att nå människor som faktiskt ville delta i undersökningar – och samtidigt säkerställa att deras identitet var skyddad, men att ingen kunde rösta flera gånger i samma mätning.

Jag kände till en app (Shortstack) som hanterade identifiering via Facebook. När man loggade in fick man ett slumpmässigt ID som inte gick att koppla till någon person.

Jag diskuterade mitt upplägg med ÅSUBs statistiker Jouko Kinnunen och senare med professor Göran Djupsund, som båda gav värdefull återkoppling kring viktning och metod. Efter samtal med de åländska medierna blev det Nya Åland som valde att samarbeta.

Tekniken utvecklas

Nackdelen med att använda Facebook var förstås att man behövde ett konto för att delta. Fördelarna övervägde dock – det var enkelt att bygga in regler som hindrade försök till manipulation.

Den lösningen fungerade utmärkt fram till slutet av 2023, då Facebook plötsligt slutade stödja den typ av identifiering som användes. Jag tog då kontakt med Winter, och tillsammans utvecklade vi en ny modell med SMS-verifiering. På bara några veckor hade vi ett fungerande system. Sedan dess krävs enbart en fungerande mobiltelefon för att kunna delta.

Tillväxt och statistik

I den första gallupen i maj 2018 deltog hela 852 personer.Sedan dess har det genomförts 62 gallupar fram till september 2025, med totalt 35 688 deltagare, i genomsnitt 576 per undersökning – klart över gränsen för vad som krävs för att kunna göra tillförlitliga analyser på åländsk nivå.

Varje gallup innehåller så kallade basfrågor: ålder, kön, bostadskommun och vilket parti man röstade på senast. Dessa används för att vikta alla svar. Eftersom deltagandet inte bygger på utlottningar eller priser krävs att frågorna är relevanta och engagerande. Vid val ökar intresset naturligt.

Under de sju år Åland Gallup funnits har det hållits sju val, vilket gett möjlighet att jämföra gallupresultaten med de faktiska valresultaten.

Metoden: självrekrytering och engagemang

En av de viktigaste faktorerna för att få ett tillförlitligt underlag i den så kallade självrekryterande modellen är att man når människor som är genuint intresserade av att delta. Kritiker menar att man då tappar slumpfaktorn – men det bygger på en missuppfattning om hur människor faktiskt beter sig.

I de traditionella metoderna – med pappersbrev och telefonintervjuer – krävs lång tid och många påminnelser för att samla in svar. Nackdelen är att deltagandet ofta bygger på påtryckning snarare än intresse.

Efter de stora missarna 2016 började många institut i Norden förändra sina metoder, och ÅSUB gick 2025 över till att använda webbpaneler, precis som Åland Gallup gjort sedan 2018.

Kort sagt: om en fråga engagerar – oavsett om man är för eller emot – deltar man.

Panel och kanaler

Åland Gallup har sedan starten haft en panel med cirka 500 personer. De viktigaste kanalerna utöver panelen är samarbetet med Nya Åland, olika intressegrupper på Facebook och Åland Gallups egna kanaler.

När ÅSUB i september 2025 för första gången genomförde en undersökning enbart via sin webbpanel (580 personer, 359 svar) kunde resultaten jämföras direkt med Åland Gallups gallup under samma period – vilket visade tydliga likheter.

Val och jämförelser

Lagtingsvalet 2019

Ålandstidningen gjorde en egen gallup inför valet. De samlade in 208 svar via fysiska besök på platser som Maxinge och Erik Mattssons, och professor Edvard Johansson viktade resultatet.Han fick Centern och Liberalerna på rätt plats, men Socialdemokraterna hamnade fel.

Åland Gallup fick alla partier i rätt ordning – förutom att Obundna gick bättre än Socialdemokraterna. Totalt deltog 1 200 personer, vilket fortfarande är rekord.Mönstret som sedan upprepats: den som leder i sista gallupen får 5 procentenheter mer på valdagen, medan partier som Socialdemokraterna, HI och Ålands Framtid får mindre.

Lagtingsvalet 2023

Ålandstidningen samlade denna gång in svar via webben, utan kontroll mot dubbelröstning. Trots viktning av Johansson blev resultatet svagare – man fick inte rätt på de fem första platserna, och Liberalerna, som vann valet, placerades bara som femma.Åland Gallup hade däremot alla placeringar rätt.

Kritik och okunskap

Åland Gallup har genom åren fått kritik, ofta grundad på okunskap om modern statistikhantering.Exempelvis kritiserade Ålands Radio gallupen inför lagtingsvalet 2023, men jämförelsen mellan Åland Gallup och Ålandstidningens redaktionella enkät var metodologiskt felaktig. När metoden, urvalet och viktningen skiljer sig åt så mycket, är det inte vetenskapligt att dra slutsatsen att båda ”har fel”. https://alandsradio.ax/nyheter/valgallupar-traffade-fel

”När resultaten skiljer sig mycket åt måste båda vara fel”– Ålands Radio, 2023En ovetenskaplig slutsats, eftersom metodiken inte var jämförbar.

Presidentvalet 2024

Yle genomförde en mätning i hela Svenskfinland, där 71 ålänningar ingick av totalt 600 svarande. Underlaget var alldeles för litet. Yle:s resultat visade nästan 10 procentenheters felmarginal för Haavisto. Åland Gallup prickade däremot in de fyra största kandidaterna rätt – återigen med samma tendens: ledaren i gallupen gick starkare på valdagen.

Missförstånd i politiken

I lagtinget 2024 i budget diskusionerna i november sade moderaten Mika Nordberg:

”Vi har i dag någonting som kallas för en gallup. Den sker på sociala medier. Vi vet alla att tillförlitligheten är begränsad, och det är väldigt enkelt att manipulera resultatet.”

Uttalandet visar på en bristande förståelse för hur Åland Gallup faktiskt fungerar.Ironiskt nog använder ÅSUB nu samma metod – webbpanel – som Åland Gallup haft sedan 2018. Skillnaden är att Åland Gallup dessutom viktar på hur man röstade i föregående val, vilket ÅSUB ännu inte gör.

Han har uppenbarligen inte förstått vad Åland Gallup är. Att det är något som ”sker på sociala medier” är helt fel. För att delta i gallupen krävs ett mobiltelefonnummer och tillgång till en dator, smarttelefon eller läsplatta. Ingenting annat. Det rimliga borde vara att ett politiskt parti som lämnar in budgetmotioner tar reda på hur verkligheten ser ut innan de ger sig i kast med att beskriva den.

• Ledare i Nya Åland av Johan Orre https://www.nyan.ax/ledare/opinionsundersokningarar-svarare-an-msa-tror/

Övriga val

Sedan 2018 har Åland Gallup också följt:

• Två EU-val

• Två riksdagsval

  
  

I riksdagsvalet 2019 stämde resultaten väl överens med valutfallet

I riksdagsvalet 2023 var antalet kandidater så stort att personresultat var svåra att jämföra – men på partinivå stämde trenden.

I EU-valet 2019 stämde de tre första platserna exakt.

I EU-valet 2024 missade vi däremot genom att inte inkludera Li Andersson och de två kvinnliga SFP-kandidaterna – en felbedömning, men ordningsföljden bland de kandidater vi hade med var korrekt. Det var inte helt lätt att veta hur ålönningarna skulle agera när Thorvalds ställde upp.

Slutsats

På de sex av valen har Åland Gallup endast missat två placeringar av 32 möjliga, och då var det endast fråga om byte mellan två närliggande positioner.