En gång rikast i världen: Vad Argentina kan lära USA"

Argentina: Från ekonomisk stormakt till protektionistisk återvändsgränd

1. Argentina – En gång ett framtidsland

• I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var Argentina bland världens rikaste länder per capita.

• Hade enorma exportinkomster från kött, spannmål och ull – och blev känt som ”världens spannmålsbod”.

• Europeiska immigranter strömmade in, Buenos Aires kallades "Söderns Paris", och landet såg sig som ett kommande imperium.

2. Världskrigen och depressionen förändrar allt (1914–1945)

• Första världskriget och den stora depressionen på 1930-talet bröt av den globala handeln.

• Argentina började vända sig inåt – och politiker började tala om självförsörjning och industriell utveckling.

3. Peronismen föds – och med den tariff-tänkandet (1940–1950-tal)

• Under Juan Perón (president 1946–1955) föddes en ny politisk filosofi: stark stat, nationell industri, protektionism och facklig makt.

• Staten satte höga importtullar för att skydda inhemsk industri.

• Landet isolerade sig delvis från globala marknader.

• Kortvarig tillväxt, men ineffektiva industrier uppstod, och utländska investeringar avtog.

4. Militärkupper, inflation och skuld (1955–1980-tal)

• Efter Perón kastades landet in i decennier av instabilitet:

  • Militärkupper

  • Hyperinflation

  • Statligt subventionerade företag som inte kunde konkurrera

• Trots detta fortsatte idéerna om hög tullmur och nationell kontroll att prägla politiken.

5. Nyliberal chock – och total krasch (1990-tal till 2001)

• På 1990-talet försökte Argentina vända:

  • Införde fast växelkurs mot dollarn

  • Avreglerade och öppnade upp

  • Men utan att lösa underliggande strukturproblem

• 2001 kom en av de värsta ekonomiska kollapserna i modern tid:

  • Bankkonton frös, valutan föll, arbetslösheten sköt i höjden

6. Åter till protektionism (2000-tal – 2020-tal)

• Från 2003 och framåt styrde Kirchner-familjen landet i flera omgångar (Néstor och Cristina).

• Återgick till tullar, importbegränsningar, exportskatter och subventioner.

• Staten lade sig i allt från valutakontroll till exportlicenser.

• Inflationen exploderade igen, investeringar försvann, och landet har gått in i över 9 betalningsinställelser (default) på sina lån – världsrekord.

  
  

  

Vad har Argentina lärt oss?

Lärdom	Förklaring
Protektionism kan ge kortsiktigt skydd	Men om det blir långvarigt kväver det konkurrens och innovation
Institutioner är viktigare än resurser	Argentina hade mark, folk, mat – men saknade stabil politik och pålitlig ekonomi
Populism och ekonomi går inte ihop	Att trycka pengar, subventionera allt och stänga gränser fungerar inte långsiktigt

Andra länder som gjort liknande val som Argentina.: 🇮🇳 Indien (1947–1991) Val: Självförsörjning (”Swadeshi”), höga tullar, planekonomi Resultat:

• Svag tillväxt i decennier trots stor befolkning och resurser

• Först efter liberaliseringen 1991 började kraftig tillväxt

• Industrin skyddades men blev ineffektiv

🇷🇺 Ryssland (1990-talet till idag)

Val: Nationalistisk handelspolitik, sanktioner, mot-sanktioner, importsubstitution Resultat:

• Kortvarig självförsörjning, men teknologiskt beroende kvarstår

• Svag produktivitetsutveckling, litet investeringsflöde

• Ökad politisk kontroll, men ekonomisk isolering

🇹🇷 Turkiet (senare år under Erdoğan)

Val: Växande ekonomisk nationalism, tullar, valutaingrepp Resultat:

• Kraftig inflation, valutakris

• Minskad utländsk investering, kapitalflykt

• Trots stor inhemsk marknad – tillväxten har stagnerat

Likheter: USA 2025 vs Argentina då?

Aspekt	Argentina (1930-tal–2000-tal)	USA under Trump (2025)
Protektionism	Höga importtullar, särskilt på industrivaror	Tullar mot nästan alla länder – upp till 125 % mot Kina
Misstro mot globalisering	Ville skydda nationell industri från "utländsk exploatering"	Trump talar om att ”ta hem jobben” och minska beroendet av Kina/EU
Politisk retorik	Nationalism, självförsörjning, "vi klarar oss själva"	”America First”, misstänksamhet mot multilaterala avtal
Underminerar avtal	Avvisade frihandel, reglerade export/import hårt	Bryter mot WTO och egna handelsavtal som USMCA
Fientlighet mot institutioner	Omskrev spelreglerna, kringgick centralbank, censurerade statistik	Trump ignorerar domstolsbeslut, hotar lämna WTO, kontrollerar handel via nödlägen

Skillnader: Men tendenserna är inte positiva

Punkt	Argentina	USA 2025
Valuta	Kroniskt svag, ingen global roll	Dollar = världens reservvaluta
Institutionsstyrka	Svaga domstolar, korruption, osäkra regler	USA:s rättssystem och konstitutionell balans har ännu kraft
Industribas	Underutvecklad och beroende av statlig hjälp	USA har globalt ledande företag och innovation (men beroende av globala leverantörer)
Kapitaltillgång	Kroniskt kapitalflykt	USA är fortfarande en magnet för investeringar (men förtroendet kan svikta)

Vad krävs för att korsa linjen mot ”hög risk”?

• Konstitutionella kriser (t.ex. ignorering av domstolsbeslut)

• Permanent protektionism (ex: eviga tullar mot både allierade och fiender)

• Centralbankspåverkan (ex: presidenten börjar kontrollera Fed)

• Politisk rättvisa (att juridiken blir ett vapen mellan partier)

• Kapitalbegränsningar (ex: reglering av utländska ägare eller pengar)

Varningstecken som finns redan idag (2025):

• WTO och USMCA undermineras

• Tullar används som politiskt vapen

• Institutioner försvagas genom nödlägen

• Allierade vänder sig bort från USA

• Retorik som påminner om tidigare krisländer: "Vi behöver ingen annan", "världen utnyttjar oss", "vi är starka själva"

Sammanfattning:

USA är inte Argentina ännu – men om flera riskzoner aktiveras samtidigt, så kan även en stormakt gradvis förlora både sin ekonomiska styrka och sitt internationella ledarskap.Det sker inte över en natt, utan genom en serie val där varje steg känns "tillfälligt", men i efterhand visar sig vara systemförändrande.

Till sist ett exempel på hur Tarifferna fungerar i praktiken för USA.