Hotellindex 100, nattankomsterna och varför våra nyckeltal lurar oss (Del 2/3)

När man diskuterar turismutveckling fastnar debatten ofta i absoluta tal: antal passagerare, antal övernattningar eller hur sommaren ”kändes”. Problemet är att dessa siffror inte säger något om riktning.

Därför använder jag Hotellindex 100 (HIX 100) – en enkel mätare som visar hur hotellövernattningarna har utvecklats över tid, relativt ett basår.

Men när indexet kombineras med nattankomster och vistelselängd framträder en betydligt mer bekymmersam bild av Ålands turism än vad traditionella nyckeltal visar.

Hotellindex 100 – samma start, helt olika utfall

Hotellindex 100 bygger på ett enkelt antagande:

• År 2004 = index 100

• Indexet följer utvecklingen av hotellnätter över tid

• Ett index på 200 betyder en fördubbling jämfört med 2004

När detta tillämpas på nordiska ö- och regiondestinationer blir skillnaderna tydliga:

• Island: ca 544

• Färöarna: ca 243

• Gotland: ca 224

• Lappland / Grönland / Baltikum / Danmark: ca 180–190

• Åland: ca 137

  
  

Åland har alltså vuxit , men betydligt långsammare än nästan alla jämförbara regioner. Det här är ingen tillfällig svacka utan en långsiktig trend över två decennier.

Paradoxen: fler resenärer – men svagare hotellutveckling

Vid första anblick kan detta verka motsägelsefullt. Åland har:

• haft stark sommarturism

• stabila passagerarvolymer

• hög kännedom i närområdet

Ändå lyfter inte hotellindexet.

En viktig bit i förklaringen är hur resandet faktiskt ser ut i tid.

Nattankomsterna – den bortglömda förklaringen

Efter Covid har reselogiken till Åland förändrats strukturellt.

I dag anländer:

• betydligt fler turister mitt i natten (åtminstone antar jag det, vi har ingen turist data, enbart passagerartrafik/kryssningstrafik som står för långt över 80% turisterna )

• samtidigt som direkt dagstrafik till Mariehamn i praktiken saknas (komma på morgonen och åka hem på kvällen)

Konsekvensen blir enkel men kraftfull:

• ankomst sent på natten eller tidigast kl.14:00 i Mariehamn

• första semesterdagen är i praktiken förlorad

• kortare vistelser

• tidigare hemresa ( eftersom inte övernattningsgraden ökar)
  

Åland får kanske fler besök – men färre fulla dygn.

När över hälften av avgångarna sker nattetid

Problemet förstärks ytterligare av avgångsmönstret.I dag sker över 50 % av avgångarna från Mariehamn till Sverige mitt i natten.

Det innebär att:

• gäster lämnar Åland och stannar inte följande morgon

• restaurangbesök och upplevelsekonsumtion försvinner

• värdet per gäst sjunker – även om antalet gäster inte gör det

Så såg trafiken ut för vi gick med i EU från Mariehamn.

Detta syns dåligt i traditionell statistik och man vaggas i falsk trygghet eftersom antalet övernattningar inte har minskat, men genomsnitstiden en turist stannar har minskat.

Ett nyckeltal som inte längre betyder samma sak

Ett av de få nyckeltal som ofta lyfts fram är genomsnittlig övernattningsgrad per gäst.

Historiskt har detta varit ett relevant mått. När större delen av trafiken kom dagtid betydde:

• 2,1–2,2 övernattningar → tydliga semestervistelser

• dagsankomst + flera hela dygn på destinationen

Men i dag är kontexten en annan.

Vad säger siffran i dag?

• Övernattningsgraden har sjunkit till cirka 2,0

• Målet har länge varit 2,5

• Samtidigt har dagturismen i praktiken försvunnit

Det innebär att:

• nyckeltalet inte längre fångar bortfallet av dagsbesökare

• samma siffra inte betyder samma sak som tidigare

• varje nattankomst ”äter upp” ett dygn utan att synas i statistiken

I teorin skulle fler nattankomster kunna leda till fler övernattningar per gäst.I praktiken tyder utvecklingen på motsatsen: kortare vistelser och färre utnyttjade dygn.

Hotellindex 100 knyter ihop allt

Det är här Hotellindex 100 blir avgörande.

Indexet påverkas inte av:

• hur man räknar passagerare

• hur ett enskilt nyckeltal tolkas

• hur stark en sommarsäsong ”känns”

• Att privata uthyrningen (airBnB och hotels.com) har ökat eftersom detta slår lika mycket mot de andra regionerna.
  

Det visar istället det som verkligen spelar roll över tid:

hur många hotellnätter som faktiskt byggs år efter år

Och där visar siffrorna tydligt att Åland:

• tappar tempo

• tappar dygn

• tappar värde per gäst
  

Slutsats: problemet är strukturellt, inte kommunikativt

Ålands utmaning är inte i första hand:

• marknadsföring

• kampanjer

• varumärke
  

Den är strukturell.

Så länge:

• majoriteten av ankomster sker nattetid

• majoriteten av avgångar sker nattetid

• dagstrafiken till Mariehamn är begränsad

• och nyckeltal används utan att ta hänsyn till tidslogik
  

…kommer Åland att ha ett inbyggt tillväxthinder.

Hotellindex 100 visar att vi halkar efter.Nattankomsterna förklarar varför. Och övernattningsgraden visar hur våra mått har slutat säga fakta.