Realtidsdata – den avgörande skillnaden mellan Åland och resten av Norden (Del 3/3)

När man tittar på Ålands utveckling i Hotellindex 100 är det lätt att fastna i utfallet: ett index på 137, längst ner i den nordiska jämförelsen. Men minst lika viktigt som var Åland hamnar är varför.

Svaret är inte marknadsföring, kampanjer eller ambitionsnivå.Svaret är realtidsdata – eller snarare bristen på den.

Hotellindex 100 visar resultatet – realtidsdata förklarar orsaken

När man jämför Åland med andra nordiska regioner framträder ett tydligt mönster:

De områden som:

• infört löpande hotellövernattningsdata

• mäter faktiska besökare, inte bara transporter

• använder mobilitetsdata

• följer turistkonsumtion och köpbeteenden i realtid

…är också de som klättrat kraftigast i Hotellindex 100.

Island, Färöarna, Gotland, Lappland och flera baltiska länder har alla byggt upp denna typ av datakapacitet – i olika takt, men med samma riktning.

Åland har inte gjort det.

Tabell 4 avslöjar mönstret tydligt

När man ställer regionerna sida vid sida framträder ett nästan obehagligt tydligt samband:

• Regioner med realtids-TSA eller motsvarande datamodeller→ Hotellindex 180–544

• Regioner med delvis realtidsdata→ Hotellindex 155–189

• Regioner utan realtidsdata→ Hotellindex runt 137

Åland och Finland hamnar längst ner – inte för att de saknar turism, utan för att de saknar verktyg för att styra den.

Vad menas egentligen med realtidsdata?

Realtidsdata i turism handlar inte om att ha fler rapporter – utan om att ha kortare beslutsloopar.

Det handlar om att löpande kunna svara på frågor som:

• Hur många hotellrum är faktiskt belagda denna vecka?

• När anländer besökarna – dag eller natt?

• Hur länge stannar de?

• Rör de sig lokalt eller lämnar snabbt?

• Konsumerar de restaurang, handel, upplevelser – eller inte alls?

De regioner som infört detta använder bland annat:

• daglig eller veckovis hotellrapportering

• mobil positionsdata (aggregerad)

• betalnings- och köpbeteendedata

• faktisk besöksstatistik istället för passagerarantal

Ålands datagap: rapporter som kommer när det redan är för sent

På Åland bygger turismanalysen fortfarande till stor del på:

• flerårsundersökningar

• manuella enkäter

• historiska sammanställningar

Det innebär att:

• beslut fattas på för gammal information

• säsonger analyseras när de redan är över

• strukturella förändringar upptäcks för sent

I en verklighet där andra regioner optimerar vecka för vecka – ibland dag för dag – innebär detta ett konkurrenshandikapp.

Från besökare till beteende – där Åland tappat mark

En av de största skillnaderna är att många regioner har gått från att mäta volym till att mäta beteende.

De följer:

• hur turister rör sig geografiskt

• hur länge de stannar på destinationen

• när och var de konsumerar

• hur beteendet skiljer sig mellan målgrupper

Åland saknar i dag i praktiken:

• sammanhängande besöksstatistik

• mobilitetsanalys kopplad till turism

• realtidsuppföljning av turistkonsumtion

Resultatet blir att:

• nattankomster upptäcks sent

• dagsturismen försvinner utan tydlig varningssignal

• vistelserna kortas utan att styrningen förändras

Hotellindex 100 som konsekvensmått

Hotellindex 100 är brutalt i sin enkelhet.Det bryr sig inte om ambitioner, strategier eller formuleringar.

Det visar bara:

hur många hotellnätter som faktiskt byggs över tid

Och när Åland hamnar på 137 medan Island når 544, då är det inte en fråga om potential, utan om styrförmåga.

Realtidsdata är skillnaden mellan:

• att reagera i efterhand

• och att styra i förväg

Slutsats: Åland konkurrerar med fördröjning

Ålands största problem är inte brist på data – utan brist på aktualitet.

Så länge:

• hotellbeläggning inte följs löpande/dag

• besökare förväxlas med passagerare

• mobilitet och konsumtion saknas i analysen

• och beslutsfattande baseras på historiska snitt

…kommer Åland att fortsätta tappa relativ position, även om volymerna tillfälligt ser stabila ut.

Realtidsdata är inte ett teknikprojekt.Det är infrastruktur för konkurrenskraft.