När statistik blir marknadsföring – publiksiffror, arenakrav och verkligheten i finsk fotboll

Det är självklart viktigt att Åland har representation i toppfotbollen – både på dam- och herrsidan. IFK Mariehamn i Veikkausliiga och Åland United i Kansallinen Liiga ger Åland en synlighet långt utanför öarnas storlek.

Men när man börjar titta närmare på hur publiksiffror och arenakrav fungerar i finsk fotboll uppstår en ganska märklig situation: statistiken används ibland mer för att skapa en bild av verkligheten än för att beskriva den.

Publikstatistik som inte riktigt är publik

I Finland – liksom i andra ligor – räknas publiken ofta som distribuerade biljetter, inte faktiska personer som går in genom grindarna.

Det innebär att man räknar in:

• säsongskort

• sponsorbiljetter

• fribiljetter

oavsett om personen faktiskt dyker upp på matchen.

Det skapar en ganska märklig matematisk effekt:

Publiksiffran kan aldrig bli lägre än antalet säsongskort.

Om en klubb säljer 250 säsongskort betyder det i praktiken att publiksiffran minst blir 250, även om ingen annan köper biljett.

HJK-exemplet visar problemet

Ta till exempelHJK Helsinki.

Klubben sålde ungefär 2 750 säsongskort inför säsongen.

Om man tänker sig en match där:

• 1 person med säsongskort dyker upp

• 0 personer köper biljett

så kan den officiella publiksiffran ändå se ut så här:

Officiell publiksiffra: 2 750 Sålda biljetter: 2 750 Publik (säsongskort): 1 Köpt biljett: 0

Det betyder att publiksiffran i praktiken redan är bestämd innan matchen börjar.

Det är precis den logiken bilden illustrerar.

Om man skulle räkna passagerare så här

För att förstå hur märkligt detta system är kan man jämföra med något helt annat – färjetrafik.

Tänk om passagerarsiffror räknades på samma sätt.

Om ett rederi säljer ett antal årskort eller bokningar och räknar dem varje gång oavsett om någon reser, skulle statistiken bli ganska absurd.

Ta till exempelEckerö Linjen.

Om passagerarsiffrorna räknades på samma sätt som publiken i Veikkausliiga gör i dag skulle nästan alla turer kunna se fullbokade ut året runt, eftersom alla bokade biljetter räknas även om personen inte kliver ombord.

Det skulle naturligtvis ge en helt missvisande bild av verkligheten.

Men i praktiken är det just så publiksiffrorna i fotbollen fungerar.

Arenakrav som inte matchar verkligheten

Det verkligt märkliga är dock inte publiksiffrorna i sig – utan arenakraven.

Veikkausliiga ställer krav på ett stort antal sittplatser under tak, ofta runt 2 000 platser.

Det kan låta rimligt tills man jämför med andra ligor.

Finlands liga rankas ungefär runt plats 35 i Europa.Men i ligor som ligger på liknande nivå finns ibland betydligt mindre arenor.

I Moldovan Super Ligafinns exempelvis arenor med runt 300 sittplatser.

Det betyder att Finland i praktiken kan ha hårdare arenakrav än ligor som är sportsligt jämförbara.

När statistiken påverkar investeringar

Problemet uppstår när dessa regler får ekonomiska konsekvenser.

För mindre orter innebär kraven att:

• kommuner

• klubbar

• skattebetalare

måste investera i större arenor än vad den faktiska publiken egentligen kräver.

För Mariehamn kan det innebära att antingen kommunen ellerIFK Mariehamnmåste ta ekonomiska risker för att uppfylla krav som inte nödvändigtvis speglar verklig efterfrågan.

Den verkliga effekten av toppfotboll på Åland

Det betyder inte att toppfotbollen saknar värde.

Tvärtom.

Att ha lag i högsta serien skapar:

• stolthet

• identitet

• synlighet

Men den största effekten är kanske inte matchpubliken.

En betydligt större effekt är fotbollskulturen som byggts upp kring sporten.

Turneringar somAlandia Cuplockar varje år tusentals spelare, tränare och föräldrar till Åland.

För många fotbollsföräldrar i Finland och Sverige är Åland en självklar destination just för att man vet att:

• det finns ett lag i högsta serien

• det finns en stark fotbollstradition

• miljön kring fotboll är etablerad.

Den turistekonomiska effekten av sådana turneringar är sannolikt betydligt större än en enskild ligamatch.

En rimligare diskussion

Kanske är det dags att diskutera fotbollen mer realistiskt.

Inte:

• hur stora publiksiffror statistiken visar

• eller hur många platser en arena teoretiskt har

utan:

• hur många människor som faktiskt kommer

• och hur sporten kan fungera ekonomiskt på mindre orter.

För små regioner som Åland kan toppfotboll vara enormt värdefull.

Men den måste också vara hållbar i verkligheten – inte bara i statistiken.

Tips :)

Eftersom Veikkaus bestämt att det är helt ok att räkna säsongsbiljetterna dubbelt, så kan man lösa behovet av sittplatser undertak genom att räkna alla säsongsbiljettinnehavarnas platser dubbelt också ;)

Bakgrund

Så här uttalar sig IFK Mariehamn om det nya sättet att "räkna" i Ålands tidningen 18 november 2023

"Kvalmatchen mot Gnistan inräknat hade IFK ett snitt om 1.230 åskådare per hemmamatch i ligaspelet, att jämföra med fjolårets siffra om 963 åskådare. Det är en ökning med närmare 28 procent. Men enligt ligalagets ordförande Dan Mikkola är det en sanning med modifikation. Inför den gångna säsongen har man nämligen, på uppdrag av Tipsligan, tagit i bruk ett nytt räknesätt. Förutom matchbiljetter adderar man även ett antal säsongskort – närmare bestämt 250 stycken. "

"Inför säsongen tog man därför kontakt med oss och ville då att även vi skulle göra det. Hittade en mellanväg Klubbdirektör Peter Mattsson uppskattar att IFK har närmare 1.000 säsongskort i omlopp. – Alla våra juniorer och ledare får varsitt. Därtill ger vi ut ett gäng till olika sponsorer, och så säljer vi så klart ett antal också, förklarar han.

Mot bakgrund av detta ville IFK inte gå med på ligans önskemål om att räkna in samtliga säsongskort i sina publiksiffror. – Det hade ju sett jättekonstigt ut om vi plötsligt presenterar en publiksiffra om, säg 1.950 åskådare, och så är det egentligen 950 personer på plats. Det säger väl sig självt, tycker Dan Mikkola. Det här resulterade i att man i stället kom fram till en kompromiss, alltså att IFK adderar varje publiksiffra med 250 säsongskort – oavsett om de är på plats eller inte. – Alla tycker vi olika.

Personligen förstår jag inte varför man ska räkna in personer som inte är där. Men som sagt, det är på önskemål av ligan och då får vi acceptera det, säger Dan Mikkola." Ändå nöjda med ökningen Enligt tidigare räknesätt hade IFK:s publiksnitt alltså landat på 980 åskådare. – Det är en mera korrekt siffra att utgå i från om vi ska jämföra, konstaterar Dan Mikkola. I så fall landar ökningen på 17 personer, runt 1,7 procent.