När statistik blir missvisande – 4 000 årsverken är inte 4 000 jobb

Den offentliga debatten bygger på att människor förstår de siffror som presenteras. Men ibland används statistiska begrepp på ett sätt som gör att de flesta läsare drar en helt annan slutsats än vad siffrorna faktiskt betyder.

Ett aktuellt exempel är rubriken:

"Havsbaserad vindkraft kan ge upp till 4 000 årsverken."

För de flesta människor betyder det spontant:

"Vindkraften kommer att skapa omkring 4 000 nya jobb."

Men det är inte vad ÅSUB:s rapport säger.

Vad är egentligen ett årsverke?

Ett årsverke är inte en arbetsplats.

Ett årsverke är den arbetsinsats som en person utför under ett års heltidsarbete.

Exempel:

• 1 person arbetar heltid i ett år = 1 årsverke

• 100 personer arbetar i tio år = 1 000 årsverken

När man hör att ett projekt skapar 1 000 eller 4 000 årsverken finns därför en avgörande fråga:

Under hur många år?

Utan den uppgiften är siffran nästan omöjlig att tolka.

Vad säger ÅSUB egentligen?

I ÅSUB:s rapport bygger beräkningen på en livscykel om:

• 5 år projektering

• 3 år byggnation

• 30 år drift

Totalt 38 år.

Rapporten redovisar tre scenarier:

Scenario	Årsverken över livscykeln	Genomsnittliga jobb per år
Låg	ca 300	ca 8
Median	ca 1 000	ca 26
Hög	ca 4 000	ca 105

Det betyder att den ofta citerade siffran 4 000 årsverken i praktiken motsvarar ungefär 105 lokala heltidsarbeten per årnär den fördelas över projektets livslängd.

Det är fortfarande en betydande sysselsättningseffekt.

Men den är något helt annat än vad de flesta spontant föreställer sig när de hör "4 000 årsverken".

ÅSUB använder normalt årsverken på ett annat sätt

Det som gör detta extra intressant är att ÅSUB i sina andra rapporter normalt använder begreppet årsverken för att beskriva ett års sysselsättning.

I Arbetsmarknadsbarometern skriver man exempelvis att sysselsättningen ökar med ett visst antal årsverken under det kommande året. Där motsvarar årsverken i praktiken antalet heltidstjänster under ett år.

När samma ord sedan används i vindkraftsrapporten för att beskriva 38 års sammanlagd arbetsinsats, utan att samtidigt översätta det till genomsnittlig sysselsättning per år, är det inte konstigt att många läsare gör fel tolkning.

Begreppet är korrekt.

Men tidsdimensionen förändras.

Facebook-kommentarerna visar problemet

Ett intressant exempel är kommentarerna efter nyheten om vindkraftsrapporten.

En person skrev:

"4000 årsverken delat på 360 vindkraftverk skulle då bli mer än 10 fast anställda per verk..."

Personen utgår alltså ifrån att 4 000 årsverken betyder 4 000 samtidiga arbetstillfällen, och dividerar därför med antalet planerade vindkraftverk.

Det är matematiskt logiskt – om man tror att årsverken betyder arbetsplatser.

Det visar att flera läsare faktiskt gjorde just den tolkningen.

Det betyder inte att rapporten räknat fel.

Det visar däremot att kommunikationen inte gav många läsare tillräcklig information för att förstå vad siffran faktiskt avsåg.

Ett enkelt exempel

Tänk dig ett företag med 25 anställda.

Om företaget finns kvar i 40 år har det skapat:

25 × 40 = 1 000 årsverken.

Ingen skulle säga:

"Företaget har 1 000 anställda."

Alla skulle säga:

"Företaget har 25 anställda."

Ändå presenteras stora projekt ofta med den första typen av siffror.

Samma problem finns i turiststatistiken

Det här är faktiskt inte första gången statistik riskerar att misstolkas.

Åland brukar ofta beskrivas som att man har 1,2 miljoner passagerare.

Många uppfattar då att Åland har 1,2 miljoner turister.

Men det är inte samma sak.

Passagerarsiffran omfattar bland annat:

• personer som reser flera gånger per år,

• kryssningsresenärer,

• pendlare,

• affärsresenärer,

• transitresenärer.

Antalet unika turister som faktiskt besöker Åland är betydligt lägre.

Statistiken är korrekt.

Men den beskriver något annat än vad många tror.

Två olika typer av statistik

Statistik	Vanlig tolkning	Vad siffran egentligen betyder
1,2 miljoner passagerare	1,2 miljoner turister	Antal passagerarrörelser
4 000 årsverken	4 000 jobb	Samlad arbetsinsats under 38 år

Båda siffrorna är korrekta.

Men båda riskerar att skapa en annan bild än den statistik de faktiskt beskriver.

Hur borde resultaten presenteras?

Det finns egentligen en enkel lösning.

Presentera alltid båda måtten.

Istället för:

"Vindkraften kan skapa upp till 4 000 årsverken."

skulle man kunna skriva:

"Vindkraften kan skapa upp till 4 000 årsverken över projektets livscykel på 38 år, vilket motsvarar cirka 105 lokala heltidsarbeten per år."

Då får läsaren direkt rätt proportioner.

Min slutsats

Det handlar inte om att ÅSUB har räknat fel.

Årsverken över en livscykel är ett etablerat nationalekonomiskt mått och fyller en viktig funktion när man analyserar stora investeringar.

Problemet uppstår när samma mått används i rubriker och nyhetsartiklar utan att tidsperioden följer med.

När människor i vanliga fall möter ordet årsverken tänker de på hur många jobb som finns under ett år. Om samma ord plötsligt används för att beskriva 38 års sammanlagd arbetsinsats är det inte förvånande att många uppfattar siffran som samtidiga arbetstillfällen.

Facebook-kommentarerna efter nyheten visar att flera läsare faktiskt gjorde just den tolkningen.

Det är därför jag anser att stora samhällsprojekt alltid bör redovisa två siffror samtidigt:

• den totala arbetsinsatsen över projektets livscykel, och

• vad den motsvarar i genomsnittliga arbetstillfällen per år.

Det gör inte siffrorna mindre imponerande.

Men det gör dem betydligt lättare att förstå – och ger medborgare, medier och beslutsfattare ett bättre underlag för att bedöma projektets verkliga betydelse för Ålands arbetsmarknad.